Nu är det officiellt. Jag hatar att flytta. Det var 4 år sen sist och jag trodde att det skulle bli kul. Tills igår morse då det var dags... När jag vaknade gjorde det ont i hela kroppen av olust och sömnbrist. Jag hade varit vaken fram till 2 och packat, sen höll jag mig vaken en timme till i väntan på kungen som festat och behövde min soffa. Och där låg hon när jag hade ont i kroppen. "Jag vill inte flytta" viskade jag och hon stirrade på mig med röda ögon. "det är snart över ska du se"
Hela dagen igår längtade jag efter att den skulle vara över. Själva flytten gick jättebra! 16 starka armar klämde mina möbler och kartonger och dessutom en pizza innan klockan ens slagit 2. Och en liten stund trodde jag att jag skulle komma lätt undan.
Idag vaknade jag med smärta i hela kroppen. En ny underbar förkylning gjorde sitt, en plogbil som väckt mig 03:33 gjorde lite till i mitt gardinlösa sovrum. Snöstormen var ett faktum. Marschfarten till jobbet var 40 km/h på motorvägen. När jag väl kom fram skar jag mig i handen. Sen insåg jag att det var onödigt att jag hade åkt till kontoret eftersom jag bara hade 20 minuter till att vara där innan jag skulle behöva åka till andra sidan stan och gå på möte-möte-möte-möte-möte. 5 jävla möten inplanerade med tight om körtid mellan. Jag beklagade mig för mina kollegor men skrev ut mina papper och åkte.
Det blev inte bättre än jag hade trott. Sura gubbstruttar med negativa åsikter om allt jag hade att säga. När det äntligen var över var det bara att åka tillbaka till gamla lägenheten och städa ur. Jag trodde det skulle ta 2 timmar. Det tog 5 timmar och oändliga promenader till grovsoprummet. Hur kunde det vara så mycket skit kvar? Jag fattar ingenting... I telefonen sa kungens röst åt mig att jag måste sluta säga att jag inte vill. Jag känner mig som ett barn. Måste hitta min vilja.
Kom slutligen hem. Tappade ett rispaket på golvet så det gick sönder. Vattnade mina blommor med ett martiniglas eftersom inget annat finns att tillgå just nu. Med tanke på att det mesta varit jobbigt idag ska jag nog bara gå och lägga mig nu. Så att den här dagen äntligen får ett slut.
Om Att Vara Singel (Eller Inte)
14 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar