bostadssituationen i Stockholm

Jag skulle vilja lista ut hur man löser den. Hyresmarknaden alltså.

Som det är nu är hyresrätterna i innerstan billiga men supersvåra att få. Om man som av en tillfällighet får tag på en hyresrätt håller man fast vid den oavsett hur olagligt det är... Om man vill använda "värdet" i den byter man den. Men inte till vad som helst! Det man har får aldrig tappa värde... Alla vill ha större bättre...

...eller pengar emellan. Den som någon gång har gett sig in på bytesmarknaden har hört ifrån "lägenhetskonsulterna" @hotmail, inget efternamn, bara telefonnummer som leder till anonyma kontantkort. 395,000 har jag hört att en trea på söder kostar nuförtiden. Men det beror säkert på vart den ligger och vad hyran ligger på...

Om man har så mycket pengar att lägga på ett svartkontrakt undrar jag varför man inte köper en lägenhet på en gång. Dom pengarna får man ju aldrig igen. Och nuförtiden är det ju inte så dyrt att äga sin lägenhet heller...

Så, nu behöver man alltså stålar eller en ca 35 år i bostadskön för att få en hyresrätt i stan.

Om man skulle införa marknadshyror finns det massor av människor som inte skulle ha råd att bo i stan och det skulle bli segregerat, menar man. Men ju mer jag tänker på det undrar jag. Är det inte redan så? Dom som kan få en lägenhet i stan är antingen gamla eller rika. Är det så himla rättvist och osegregerat?

"Lägenhetskonsulten" menar att det inte ligger nåt oetiskt i att betala för sin hyresrätt. Egentligen handlar det bara om att staten vill ha skatt för pengatransaktionen. Det där andra pratar han inte om.

Om alla människor som inte har något bättre för sig.

På sista tiden har jag hängt lite på tradera... Sålt av lite skit som legat i källaren ett tag. Även passat på att köpa ett par nya spel till mitt gamecube, eftersom de plötsligt inte finns att köpa längre. Det är... kul! Jag kan inte komma över att jag tycker det! Men det är också kul för att det säger så mycket om människor...

Det finns dom som måste köpa upp enorma mängder marimekkotyg och sy upp små börser, lampskärmar etc etc

Det finns dom som säljer precis vad som helst för att få in några spänn. Ett klistermärke. En nyckelring, fröer, bildelar, kepsar...

Tydligen kan man sälja vad skit som helst om man kallar det shabby chic.

Jag lyckades sälja en ganska otymplig grej för en krona. I annonsen hade jag tydligt märkt ut att man måste komma och hämta den om man vill ha den. Jag ville egentligen inte ha pengar för den, men jag fick den en gång i avskedspresent från ett gammalt jobb och jag har inte hjärta att slänga den oanvänd. Tjejen som köpte den (för en krona!! wohoo, jag kan sluta jobba!) verkar inte ha fattat att jag inte orkar anstränga mig för en krona. Hon vill att jag ska undersöka olika sätt att skicka den på. Hon vill att jag ska möta henne i fucking upplands väsby och lämna den till henne. Till slut skickade jag ett mail och sa att hon fanimig får pallra sig hit om hon vill ha skiten. Det fick jag inget svar på. Hon kommer säkert hämnas och ge mig dåligt betyg på tradera. förstöra mitt perfekta omdöme. *shaking*

nu ska jag ge mig på kartongerna... mitt mål är att förrådet ska bli nästan tomt.

the greatest love of all

På min gata bor en transvestit. Jag har aldrig sett honom in action, men ryktet går att han ibland kommer ut ur sin lägenhet som en tvåmeters fabulös glittrande kvinna. Jag vet inte vad han heter eller vad han jobbar med. Men ibland försvinner han iväg i sin lilla skåpbil och ibland hämtas han av någon som kör en bil med en rörmokarlogo på sidan. Han har alltid snickarbyxor och på huvudet har han tjockt brunt hår med självfall som räcker nedanför hakbenet.

När hans barn inte är här på gatan och leker (han har två, jag gissar att dom ibland bor hos sin mamma) så har han alltid en kompis som hänger på bänken utanför och väntar. Dom verkar göra allt tillsammans. Det är mycket ryggdunkande, bilmekande och allmänt grabbigt beteende. Båda i sina blåbyxor, vandrandes fram och tillbaka på gatan i blåklockan.

Häromdagen insåg jag att dom ju förstås är ett par. Den lilla fågeln som viskade i mitt öra om tvåmetersglittret berättade även att det på hennes arm satt en aningen kortare karlakarlig karl. Jag har inte tänkt på det förut. Men tecknen är ju där. Han är alltid här. Dom delar sina liv tillsammans. Halvt i hemlighet. Inte när du har barnen, kan jag tänka mig att mamman sa när de gjorde slut. Och pappan lyder.

Det här är förstås bara spekulationer, men i mitt huvud är det sant. I mitt huvud har de båda männen det bästa förhållandet jag kan tänka mig. Best friends på dagen. Fotboll, bilar, bygga saker, dricka öl och dunka i ryggen. Lovers på natten. Där den kortare manliga mannen får sin mastodontkvinna att hålla om. Och hon får känna sig åtrådd som hon längtat efter hela dagen. När ljuset släcks släpps alla hämningar och föreställningar om hur livet borde vara. Bara kärlek kvar.

alla hundar

På min gata i blåklockan finns det hundratusen hundar. Jag har inte räknat exakt men jag tror att det är så många ungefär.

På min gata finns hundratusen hundar som står på sina balkonger och skäller på fåglar som flyger förbi. Ibland går de förbi nere på gatan med sina ägare i koppel. Dom luktar på stolpar och vill hälsa när jag går förbi.

I min portuppgång bor nästan 500 hundar och en katt. En hund är liten och sitter alltid i armhålan på sin ägare som jag nästan helt säkert vet är bög. En annan är stor och släpar runt sin pensionär som måste gå ett varv runt en lyktstolpe med kopplet för att kunna hålla emot när det kommer en annan hund. Katten bor tillsammans med mig. Han äter torrfoder och vill ha nytt vatten två gånger om dagen. Jag vet ingen som tycker vatten är så gott som han.

På min balkong har jag satt upp nät för att inte katten ska ramla ner. I nätet sitter varje dag minst två harskrankar. Katten vill jaga harskrankarna. Om katten fastnar i nätet kommer det gå sönder och katten ramla ner. Betyder det att nätet skapar mer fara än trygghet?

the wind of change

utanför visslar vinden i kattnätet. Träden ramlar nästan omkull och grannens svarta sopsäck som en gång täckt en grill på en balkong viner förbi. Min balkongmatta ligger nere på gården. Jag måste gå och hämta.

Idag har jag gått ner 1,9 kg. (eller ja, inte just idag, men fram tills idag sen jag bestämde mig). Snälla katten har haft ner rullgardinen i sovrummet. det är allmänt stökigt och jag har just följt en kille till tåget efter att ha tagit med honom hit från krogen igår. Han jobbar på det företag där red jobbade förut. Vilket antagligen betyder att dom känner varandra. måste kolla linkdIn.