söndag 27 september 2009

Morgontankar

Sitter i bilen, segar fram emot en ny vecka i samma spår som allt annat. Tänker på det här med att en del människor identifierar sig med sin musiksmak och minns den stund i helgen då jag pratar med två personer om min nya bil

”so… vad lyssnar du på för musik i den nya bilen?”

Ibland skrämmer jag mig själv med att vilja berätta den hemska sanningen

“I den här bilen gillar jag att lyssna på techno, för det känns som att jag kör mycket fortare då”

De båda skruvar lite på sig och tittar ner i marken. Så jag försöker rädda situationen

”…fast på morgonen lyssnar jag alltid på Bandit”

Gillande nickar och inte lika undvikande blickar.

Jag undviker att berätta att det är för att jag är hemligt kär i Bollnäs-Martin. Som för övrigt i samma sekund berättar att Comhem höjt avgiften på på hans kabel-tv och sen drar på världens kanske sämsta guitar hero-låt – no sleep till brooklyn, med beastie boys.

3+4 = 1?

I helgen hade jag dejt nummer tre och dejt nummer fyra med sk8terboi. Om man nu kan räkna det så. Nummer tre var på fredagkvällen och nummer fyra hela lördagen förutom kvällen. Alltså utan uppehåll, är det då två olika eller bara en?

anyway. Trean innehöll vin och guitar hero hemma hos mig och under fyran hann vi både avverka IKEA och en dagsutflykt med lunch i Trosa. Det känns bara så himla... bra. Vi har massor att prata om. Han förstår mig direkt. min ironi. han är seriös men oseriös. Jag bara... gillar. Vill hålla handen mer, ändra min status på fejjan, gå ut och dansa med honom, stanna hemma och äta middag med honom. Jag vill uppenbarligen bli galen och skrämma bort honom. Och jag vill inte erkänna det här, inte ens här, för jag vill inte att bubblan ska spricka.

Tager du...

Idag gifter sig en av mina allra bästa äldsta vänner och en av världens bästa personer med en annan av världens bästa personer. Dom är dom som skulle hamna högst upp på listan om vi någon gång beslutade att vi ska utrota ondskan och endast lämpliga personer får skaffa barn (ni har kanske vid det här laget förstått att jag tror på att kriminella våldsamma personer har formats till kriminella våldsamma personer av sin omgivning snarare än att de har fötts onda). Människor jag tror och hoppas kommer finnas i mitt liv för alltid även om jag inte träffar dom så ofta som jag skulle vilja allra just nu.

Anyway... Av denna lyckliga anledning så befann jag mig tidigare i veckan i Blåklockan centrum tillsammans med resten av backslickmaffian (nu räknar ju inte jag mig själv dit, men ni fattar) och plötsligt insåg jag.

Vad kan man möjligtvis ge i present som uttrycker att jag är så extremt glad för att de här personerna finns och hur varm i hjärtat jag blir av att tänka på att dom är en legitim liten familj? Jag skulle kunna lägga alla pengar jag har på det och ändå inte lyckas... Och vilken ångest sådana tankar ger... Så jag intalade mig själv att det är ok att inte ge den perfekta presenten. Människor som gifter sig har fått konstiga presenter som de samlat på hög och gett tillbaka till affären i alla tider. Jag bara hoppas att mina älskade vänner slipper känna ångesten att de måste ta fram just min present varje gång jag kommer och hälsar på. ;o)

en till crush...

som jag glömde berätta om... Jag har börjat lyssna på bandits morgonshow, för där huserar en viss Bollnäs-Martin... Hans norrländska smälter mig. Hans mörka röst och hur han svänger med orden... Det pirrar till, det pirrar till... Fram till nu har jag inte sett hur han ser ut. Men för det här inlägget har jag googlat hans bild, och...



...långhåriga killar är ju inte riktigt min grej... men... han står fortfarande på önskelistan. Om han var min skulle vi ligga i sängen en hel dag och jag skulle blunda medan han berättar om saker.

lördag 26 september 2009

Things people say about me...

"...hon är söt, hon har stålar och hon har stora rattar..."

that´s tydligen me folks....

torsdag 24 september 2009

någon annanstans

I en annan del av Sverige är Casual Friday som vanligt omringad av män. Män som skrattar och dunkar varandra i ryggen. Män som drar sexistiska skämt och dricker öl. Casual F följer sin vanliga tiominutersregel och håller sig undan. Inte prata med samma person i mer än tio minuter. Då vet man inte vad som händer.

När Casual F gått och lagt sig knackar det på dörren. Hon tror att hon vet vem det är. Hon öppnar dörren. Hon hade fel. Den hon inte visste vem det var kommer in och vill berätta vilken fantastisk människa Casual F är. Hon vill köra ut honom, men faller till föga för smicker. Vill höra mer. Tills hon plötsligt inser att hon inte vill det. Hon kör ut honom. Ungefär samtidigt dyker två sms upp i inkorgen. En från rödhårig framtida grispappa som längtar efter att Casual F ska komma hem. Det andra från den Casual F trodde var den som knackade på dörren som vill dricka drink och prata känslor. Polletten trillar ner.

Vill inte sitta i en annan del av sverige och höra vackra ord från män jag träffar varannan månad. Det kanske är ok att gilla någon som är rödhårig? Som skrattar töntigt? Som skejtar trots att dom är 30 och som bär henne till sängen och vill kramas tills hon nästan går sönder...

Smset svaras inte på. Och när det nästa dag dyker upp ett sms från besöksmannen som inte vill be om ursäkt för han menade vad han sa, så betyder inte det någonting heller. För imorgon är det fredag och sk8ter påstår att han slagit sönder anledningen till att Casual F egentligen skulle varit bortrest i helgen för att han ska få träffa henne.

Och vad är inte mer sexigt än en våldsam man?

onsdag 23 september 2009

Things I love about my car

Att köra den känns som att spela tv-spel.

Den fadear ut och in när man byter radiokanal.

Jag har just kört i 5 timmar utan att få ont i ryggen.

Jag fantiserar om att ha sex i den. Jag har aldrig haft sex i en bil förut. Aldrig riktigt velat. Nu har jag en sexig bil. Svårt att veta vem som ska få äran.

söndag 20 september 2009

Det mest romantiska mitt öra kan uppfatta

yttrades i helgen. Och det här berättar jag för er för att ni ska förstå vilken psykopat jag är.

Redo? Förbered er nu!

....

"Jag tror att jag skulle kunna se på medan du spelar Zelda en hel kväll utan att bli uttråkad"

När jag tänker på det blir jag varm i maggropen.

Det är förstås sk8ter jag pratar om. Vi spenderade ungefär ett dygn tillsammans, och jag känner... jag vet inte riktigt vad jag känner. Min kropp är utsvulten och längtar längtar efter mer av vad han kan ge mig. Jag kan inte få nog. Om jag kunde skulle jag krypa längre längre in i hans famn tills jag var inuti honom, omsluten av hans värme, hans händer, hans doft. Då skulle det kanske kännas som att det räckte till. Men i en värld där jag förälskar mig väldigt lätt ser jag inte sk8ter i rosa... Kanske är det för att det är på riktigt. Kanske gillar jag att fantisera om bloggercrushens antagligen fantastiska fysik, felfria politiska åsikter, oslagbara humor... Kanske gillar jag tanken på jobbcrushen i sina hemmakläder och avslappnade leende som jag aldrig sett. I mitt huvud har han en übermysig lägenhet och underbara semestrar. Eller så är det något helt annat.

Meanwhile. I veckan ska jag på spännnande (not) kurs tillsammans med typ 150 män. Tror jag tänker komma i klänning och klackiskor, snurra på håret och ofta applicera glansigt rosa på läpparna. Orkar inte spela deras fucking regler anymore.

tisdag 15 september 2009

tuta och kör - var en marodör

Efter en dag i mammas halvskruttiga bil som faktiskt är lite rolig att köra inser jag en sak. - Fan vad skönt det vore att ha en gammal bil och mitt gamla liv och börna runt stan i skruttiga bilen och inte ha lån, inte känna behov av att tvätta, städa bete sig. Bara vara typ 5 år yngre, inte ha ansvar. Äta choklad till frukost och frukost till middag.

Lycka

måndag 14 september 2009

06:15 *piip*

lider av någon form av (förhoppningsvis tillfällig) insomnia. Tror att det har med hela bilbytet att göra. Mycket pengar i omlopp. Stor risk för att jag tappar dom någonstans... Kör just nu min mammas gamla bil från den tidigare delen av nittitalet. Tur för mig att jag inte har en kuk jag måste kompensera för.

Jag är verkligen inte redo att träffa man. Igårkväll satt jag vid en för mig ganska sen tid och väntade på en kvinna som skulle hämta gamla bilen. Tänkte på sk8terboi. Skickade ett sms. Standard, bra början på veckan? etc...

Han svarade efter sex minuter. ganska standard. Trött, interntskämt. Inget frågetecken. Stor kram. Och nu har jag (också tack vare extremt tidigt vaknande... dumma insomnia) analyserat detta lilla textstycke fram och tillbaka fram och tillbaka och kommit fram till att det finns risk för att han blockerat mig på msn och på fejsboken. Vilket är helt sjukt. Hur kunde jag utläsa det? Om jag samlar mitt logiska jag inser jag ju att han i allra värsta fall är aningens överdrivet artig mot någon han kanske inte är helt intresserad av. Och killar jobbar inte så. inbillar jag mig. jag messade ganska sent. Han hade kunnat skita i att svara och senare, om ställd mot väggen, skyllt på att han sov.

anyway. Slutanalysen är att det är mig det är fel på. (det är inte du, det är jag... mohahaha) Jag minns någon form av relationsexpert på teven som tittar på mig allvarligt och säger. "Om du går in i en relation och misstänker att du inte skulle klara av att bli dumpad så är det en dålig ide att gå in i den relationen". Jag tror inte jag skulle klara att bli dumpad just nu. Som jag skrev tidigare... Jag vet inte om jag orkar höra orden "fin tjej, men" och "klicket". Det fucking jävla klicket.

Jag tror jag just bestämde mig. Det får bli svårfångad. Om han är intresserad så är han på och då är inte det ett problem. Om han inte är det slipper jag bli dumpad. Då rinner det ut i axeln (med flit this time :D )

godmorgon världen! nu åker jag till jobbet.

söndag 13 september 2009

To be or not to be...

...svårfångad? Det är frågan...

Jag vill vara svårfångad och sval för jag inbillar mig att killar går igång lite på det. Men jag hatar spelet och vill verkligen inte vara en del av det.

Jag har också insett att jag antagligen skulle få ett rippat ego av att bli dumpad just nu. Alltså vill jag spela svårfångad, för om det bara rinner ut i axeln slipper jag höra de bevingade orden Du, du är en jättefin tjej, jag bara... känner inte det där... klicket, och jag tror inte du gör det heller... (but what if I do? Det skulle jag aldrig säga i den sitsen...)

Såg nu att jag skrivit "axeln" istället för "sanden". Freudian? Eller håller jag bara på att förvandlas till en sån där person som inte riktigt är tillåten i samhället? HAH.

Det handlar förstås om sk8terboi. Jag vet inte vad jag vill. Vill träffa honom igen och lista ut det. Sidekick säger med munnen att hon tycker han verkar schysst. Med ögonen tycker hon att vi inte spelar i samma liga. Jag har sett det förut. Och hon brukar medge det efter att det runnit ut i axeln. (igen? Kanske ett uttryck som myntas? eller ett tecken på att jag borde sluta använda det)

I kort - orkar inte bli dumpad, men kommer bli bitter om det visar sig att han bara väntade på att jag skulle höra av mig. Hur länge kan man skjuta på beslutet om vilket -fångad man vill vara?

lätt eller svår?

att älska sin bil...


...är tydligen lite konstigt om man är tjej. Jag stod på parkeringen i blåklockan och tvättade fälgarna på mr B när en man i 35-årsåldern kommer emot mig med ett stort leende.

Jag vet inte vem det är, och han säger inget, han bara stirrar och ler. Så jag testar ett "Hej?" varpå han frågar om det går bra? Jag svarar jakande och han ler ännu mer. Vad vill han? Han berättar att han inte tvättat sin bil. Nehe... Sen går han.

Jag måste förstås vara assnygg i mina mjukisar och mitt otvättade hår. Det är min enda förklaring.

Och ja, bilden är tagen för en timme sen på min parkering!

















NOT

lördag 12 september 2009

och så var det självförtroendet...

Vi sitter på uteservering och äter brunch.

Han - Ditt jobb låter ju riktigt riktigt roligt!
- Ja det är ganska roligt

...

- Det känns bara lite jobbigt att du antagligen har ett mycket bättre jobb än jag...


Jag vet faktiskt inte vad problemet är. Med killar. Och självförtroendet om det där. Och med mig. Och självförtroendet om det där. Jag inbillar mig att jag måste träffa en kille som har ett bättre jobb än jag, som tjänar bättre än jag. För deras självförtroende klarar det inte annars. Varför sa han sådär? Jag som precis hade känt en liten gnutta hopp om att övervinna den där ickekänslan jag går omkring med just nu.

*poof*

Andra kända kommentarer killar sagt till Casual F:

Jag skulle aldrig kunna vara tillsammans med en tjej som skulle kunna vara min chef. Det är inte det att jag inte är jämställd, det skulle vara inte kännas ok.

Hah! Jobbar du med det? Det var ju inte sexigt precis... Flygvärdinna! Det är ett sexigt jobb.

Jag gillar inte när du har på dig den där tröjan. Du ser så himla business ut. Du ser inte ut som min tjej.


Jag tror att det här är anledningen till att jag dejtar arbetsnarkomaner, för jag är inte bättre än dom på det jag gör. Däremot blir jag irriterad för att jag inte tycker jobbet är det viktigaste i livet på samma sätt som dom. Jag ogillar att inte få krama dom i arbetskläder ifall de blir skrynkliga. Jag gör slut med dom för att dom tror att dom är så jävla viktiga.

Men, vem är till för mig? Och är det mitt självförtroende om min sviktande kvinnlighet som gör att de flyr snarare än mitt jobb?

suck

kontrollfreak - jag?

Fick sova hos nytillagde fejjankillen inatt. Vi kan kalla honom sk8terboi. för han har fortfarande skejtarskor och en skateboard på väggen i sitt vardagsrum. En övervintrad skejtare helt enkelt. Och jag kan konstatera följande: Jag är så himla inte redo. Jag vill inte ligga. Jag är svår som en sextonårig tjej som längtar efter beröring men inte vill. Smälter under hans händer, men vill inte. Det berömda klicket finns där. Passionen finns där. Konversationen finns där. Den största anledningen till att jag inte sovit inatt är för att vi pratat. Ändå.

Jag har problem med mig själv. Jag tycker jag förtjänar snygg men elak och självisk pojke. Kanske en arbetsnarkoman? Den här killen är så fantastiskt snäll. Trevlig. Osjälvisk.

Han bar mig "nygifta-style" till sängen när det var läggdags. Det är ganska imponerande... jag är inte en helt liten kvinna. Han lyckades ta sig ur det grepp stålmannen en gång lärde mig från någon sydamerikansk kampsport. Mördargreppet då man låser benen runt sin motståndare som jag tänkt använda om någon försöker våldta mig någon gång. Inte för att det åsamkar skada på motståndaren, men han har ingen möjlighet att uträtta något heller. Han tog sig ur det. Också imponerande. Och inte så bra för mitt självförtroende som av okänd anledning tror att jag är stark. Och inte så bra för mitt våldtäktssjälvförsvar som måste hitta nytt mördargrepp.

Jag är inte så öppen... Why?

torsdag 10 september 2009

för hundrade gången idag...

... står jag framför spegeln i badrummet. Han med den riktiga makten i mitt hushåll tittar på mig.

Tittar på toaletten

tittar på mig

tittar på toaletten

jag sträcker mig mot toaletten och spolar lilla spolningen. Han hoppar upp på kanten och tittar med odelat intresse på vattnet som hoppar och far. När det slutar tittar han på mig igen.

tittar på toaletten

tittar på mig

tittar på toaletten.

Shit vad det är dags för mig att sova! Men hur ska jag kunna förneka honom det som han uppenbarligen tycker är det roligaste som hänt sen berlinmuren föll.

ungdomen och dess dekadens

Idag hade jag anledning att ringa upp en tjej som går på gymnasiet. Hennes mobilsvar var ASroligt! Och då påmindes jag om att jag en gång var den som talade in på mammas och pappas telefonsvarare (anno 94) att den som ringde var ställd i telefonkö och min morbror ringde om och om igen tills bandet var fullt och han satt tyst och andades och väntade. Väntade och andades. Och ingen var hemma. Han var inte nådigt arg efteråt.

Nu talar jag om att jag heter mongobongo och är jätteviktig och jobbar på företaget. Allt med myndiga rösten. Lyckligtvis hör jag inte de där meddelandena så ofta. Men när jag gör det blir jag lite deprimerad.

om kontrollbehovet

Nytillagde fejjankillen hörde av sig och vill ses.

Och jag ba: shit, han är ju rödhårig, varför har jag inte tänkt på det förut?

Jag ser ju liksom redan ut så här:



Tänk på de stackars barn vi eventuellt skulle få, dom skulle ju bränna sönder sig HELT!

eller se ut så här:



brrr....

tisdag 8 september 2009

Happy

nu börjar det verkligen ordna upp sig!

Gamla bilen gick igenom besiktning utan anmärkning idag. Så nu är det bara att lämna bort den och hämta nya orangea monstret!! brumbrum

Jag har hittat en häst att rida på. Ramlade just in efter två fantastiska timmar i skogen. Love it.

Blev tillagd på fejjan av man jag tror att jag eventuellt kan bli intresserad av. (låter som en sure deal eller hur!!? ;o) han kanske dessutom bara vill vara vänner, vad vet jag? men det känns ganska härligt att jag inte tappat det helt...)

Det är fortfarande ganska varmt ute.

och jag tycker fortfarande att jobbet är ganska roligt.

livet är helt enkelt inte så tokigt just nu.

söndag 6 september 2009

Det är något magiskt med att ligga...

...med någon ny de där första skälvande gångerna. När man knappt kan sova för att attraktionen fortfarande är så stark. När man inte riktigt vet vad man ska göra för att det ska bli bra. När man övar övar övar för att det ska bli bra. När natten är fingrar och tungor och manliga axlar och tafsa tafsa tafsa.

Om det inte vore för att jag så desperat vill ha ett liv tillsammans med någon så skulle jag inte ligga med samma person mer än 3-4 gånger. Eller.. jag tar tillbaka det. Om det inte vore för att jag är så fruktansvärt monogam så skulle jag alltid ha någon ny att ligga med.

Det låter inte heller riktigt bra. Jag lägger ner. Skulle just nu vara glad för lite standard-treårsförhållande-jufs på en lördagkväll.

fredag 4 september 2009

Innan resten av världen vaknar

Igår vaknade jag av mig själv kl 04:00. och kunde inte somna om.

Först tänkte jag den helt psykotiska tanken att jag skulle åka till jobbet och få sluta jättetidigt istället. Tänk. Börja halv 5, då har man ju jobbat sina 8 timmar halv 1. För det är ju ingen mening att äta lunch vid 12 och sen jobba en halvtimme. Och vad effektiv jag skulle vara när ingen annan var där... (Självklart är Frida så populär att hon har en skara personer som följer efter henne när hon är på office... ;o) or not.)

När paniken lagt sig lite hämtade jag datorn och satte på ett avsnitt av heroes och lät katten ligga på min mage medan jag långsamt lät mig vakna och bli en normal människa.

Blod är tjockare än vatten

nyss hemkommen efter en hel eftermiddag+kväll med lillebror. Jag vet nog ingen annan människa som jag är så avslappnad med. Jag ältade bilköp till förbannelse och vi kollade på 11 avsnitt av en tv-serie utan att yttra ett ord. Middagen han bjöd på bestod av att vi delade på tre påsar micropopcorn och en halv påse chips.

Jag älskar verkligen min bror.

torsdag 3 september 2009

I think I'm in love

Snart kommer ni kanske se mig susa omkring i den här.



Godkänt?

onsdag 2 september 2009

att jag på allvar tror att jag är smart...

...nyss satt jag en ganska lång stund och funderade på om det kanske är så att dygnet består av 12 timmar...

....


...eller kanske 14...

hmmm....

tisdag 1 september 2009

blogganalys

Har insett en grej. En könsgrej. Och en blogggrej (ja, det stavas med tre g)

tjejer bloggar mest om hur de mår. Killar bloggar mest om grejer runtomkring dom. Tjejer kommenterar andra tjejer med stöttande kommentarer. Må bättre. Skit i honom. Grattis till att du är bra. Tjejer kommenterar killar mest med bekräftande kommentarer. Du finns. Du är bra. Killar kommenterar stöttande och framåtseende på tjejer. Det kommer bli bättre. Lycka tilll. Killar kommenterar inte andra killar. Jag får nästan inga kommentarer. Undrar vad det beror på? Jag kommenterar å andra sidan inte så ofta på andra. Stöttar i det tysta.

Hoppas ni känner mitt stöd.