Hans skrik skär genom natten. Väcker döda till liv. Skapar längtan i lugnet och oro i stillheten. Mina nyinköpta solcellslampor lyser svagt i mörkret. Klockan slår tre. Jag har sovit två timmar och jag stirrar i taket med blodsprängda ögon. Tänker... om jag ligger kvar så kanske det snart går över. Han kanske somnar? Han lugnar ner sig och allt blir bra igen... Men så blir det inte. Monstret vrålar och när jag ignorerar börjar det möbleras om i vardagsrummet. Böcker puttas ner från bokhyllan. Ficklampan åker i golvet med ett kras. Det går inte längre. Jag kommer mörda honom om det här fortlöper.
När kvällen kommer försvinner han bort i en vit volvo och jag är ensam kvar med den snälla katten. Snälla katten kommer kanske sakna sin vän för mycket. I så fall vet jag inte vad jag gör. Om inte så kommer jag nog försöka ge bort den andra. Hitta åt honom ett hem där han kan trivas. Vissa är ju bara inte gjorda för att bo i lägenhet.
Om Att Vara Singel (Eller Inte)
14 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar