Ensam en fredagkväll

Och jag har proppat i mig så mycket vitlök att jag mår illa. Hoppas för guds skull att ingen vill hooka upp för spontant fredagsmys. Just ikväll är jag så upptagen med att sitta i min röriga röriga lägenhet och undra vad meningen egentligen är att jag verkligen inte har lust med något annat.

En vän och ärkeältare rekommenderade mig att läsa hemska hemska mia törnbloms bok självkänsla nu. Jag vet inte varför hon gjorde det efter alla våra samtal där jag pratat om hur liten jag känner mig på jobbet och hur det fortplantas till hur jag känner mig i mitt umgänge med folk av det andra könet som jag vill ligga med. (suck) I vilket fall är det en vän jag verkligen lyssnar på och jag stängde av den del av mitt sinne som säger HATA MIA och hennes sätt att avsluta varje mening med ordet "så" och öppnade boken. En sak mia säger som jag verkligen känner igen mig i, är att en människa med dålig självkänsla ofta känner att han eller hon lurar omvärlden. Så har jag känt ofta och mycket. När jag fick mitt jobb. När jag blev civilingenjör. När en vän tycker att jag är fantastisk. Men jag insåg också att jag inte känt så på länge. Faktum är att ganska många av dom tecken Mia räknar upp är saker jag lagt av med. Jag pratar inte skit om folk längre. Bara dom jag absolut inte tycker om. Jag vet att även om jag är dum i huvet som väljer att dejta mongon så är det faktiskt inte mig det är fel på. Bara någon konstig beslutsväg i huvet som jag har. Jag känner faktiskt inte att jag lurar någon längre. Men jag behöver ändå prata ut rätt mycket, annars skulle jag ju inte ha den här bloggen.

Jag behöver liksom inte Mia, så.