Det var en vibrerande fredagkväll när han kom hit. Jag mötte honom på stationen och det var lite konstigt men det övergick till en trevlig kväll. Vi åt middag och drack vin. Tittade på film och somnade i soffan. Mkt mysigt...
När klockan slog tre bestämde han sig för att han skulle gå hem. Eftersom jag var yrvaken och fortfarande lite full blev jag arg och kunde inte hindra mig. Jag sa saker till honom, som att han är konstig och att jag är konstig som träffar honom. Jag minns inte exakt, men jag gick och la mig irriterad. Det är ju uppenbarligen något fel om han hellre väntar på en oviss nattbuss i ett område jag är så nyinflyttad till att jag inte ens kan peka vilket håll han ska gå åt för att hitta en nattbuss, än att sova kvar och ta det trygga tåget nästa morgon, även om han måste gå upp tidigt.
När jag inte kunde sova av frustration över hans ovilja att berätta för mig vad det egentligen är som stör honom skickade jag ett sms. Skrev att det är ok om han bara vill ha sex men att jag inte förstår mig på honom, för han beter sig varken som att han är ute efter sex eller ett förhållande. Undrade om han bara var ute efter att somna på min soffa eller om han är gift. Att han kan vara ärlig mot mig.
Svaret kom på en minut. Han menar tydligen inte att såra mig och han tycker att han är ärlig. Han är inte gift. Han vill fortsätta träffas när jag kommer hem.
Och jag kände att jag antagligen tappat lusten. Mitt tålamod för människors bagage börjar tryta och jag är trött. Förstår inte hur man kan vara 30 år och inte känna sig själv så mycket...
Till saken hör väl antagligen att han hört av sig medan jag varit borta. Taffligt och fyrkantigt som vanligt. Använder uttryck som "på snart återseende", som om jag är hans kund. Men faktum är att han är sådan. Frågan är om jag klarar av det. Hur svårt ska det vara att hitta en manlig man som är som en kvinna? Som kan prata om allt och inget, ta halva bördan hemma, som kan tänka sig att inte jobba ihjäl sig och inte vara en slacker. Som inte gillar flygvärdinnor och som kan laga mat. Som har tillräcklig EQ för att förstå att man inte kan bete sig på vissa sätt mot andra människor. Är det för mycket begärt?
Om Att Vara Singel (Eller Inte)
14 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar